Tuva, 19

Jag var tretton år när jag utsattes. Jag hade träffat en kille som skulle fylla tjugo den sommaren, jag tror att det var den förbjudna känslan som lockade mest. Han och hans kompisar bjöd mig och min vän på alkohol och vi hade många trevliga kvällar ihop.

Efter en tid tappade jag intresset och började inse att killen var alldeles för gammal för mig, så jag och min vän valde att försöka bryta kontakten med dem. Hans vän försökte spela på mitt samvete genom att ständigt tala om för mig hur ledsen och förtvivlad jag gjort honom när jag valt att bryta all kontakt.

Ett tag senare bad hans vän oss komma på en fest, så att jag fick möjlighet att ge killen en rättvis förklaring till varför jag valt att avsluta vår ”relation”. Till en början pratade han inte alls med mig, men hans vän såg till att jag och min vän ständigt hade en drink i handen, medan de andra knappt drack under hela kvällen.

Jag drack mer och fortare än vad jag var van vid, vilket resulterade i att det så småningom vred om i magen och jag trodde att jag behövde kräkas. Jag gick in i ett sovrum och satte mig på sängkanten med en hink framför mig, några minuter senare kommer killen in och lägger sig i sängen bakom mig. Han började kyssa mig på halsen och försökte dra mig ner i sängen, jag sa ifrån och berättade att jag mådde illa och troligtvis skulle spy. Det accepterade han inte och fortsatte försöka dra ner mig i sängen, efter några minuter av kamp orkade jag inte mer. Min kropp blev som förlamad och jag bara låg där. Han våldtog mig och lämnade blåmärken på min kropp.

Jag höll tyst inför mina föräldrar i två års tid, för jag vågade inte berätta. De hade ju förklarat för mig så många gånger hur sårbar man kan bli när man dricker alkohol och vilka idioter det finns därute. Jag kände en enorm skam och hatade mig själv för det jag ”lät” honom göra. Jag blev deprimerad, tappade all livslust och mina föräldrar hade ingen aning om vad som hänt eller hur de skulle hjälpa mig trots att de kämpade och gjorde allt de kunde.

Två år efter övergreppet gjordes en anmälan, åtal väcktes och gärningsmannen dömdes till maxstraff för våldtäkt mot barn. Idag, fyra år senare, är jag starkare än någonsin. 

Comments are closed.

STÖD OSS

Du kan stödja oss på olika sätt. Genom att bli medlem, köpa gåvor i vår shop eller donera direkt på Bankgiro: 397-4870.

FÖRENINGEN STORASYSTER

Kungsholmsgatan 17B
112 27 Stockholm
kontakt@foreningenstorasyster.se

Organisationsnummer: 802465-2169