Detta är min berättelse

Lia 28, berättar

Jag var 18 år och hade precis flyttat hemifrån till en ny stad. Min andra kväll gick jag till en restaurang i närheten av där jag bodde för att lära känna området. Där träffade jag en man med en tatuering på handen, och blont hår. Han var väldigt trevlig och vi hade mycket att prata om. Han var intresserad och jag berättade såklart att jag precis flyttat hit, var jag jobbade, bodde och vad jag hette. 

Jag följde med hem till honom, han bodde alldeles i närheten, och vi drack några öl tillsammans. Jag spelade mina favoritlåtar, och han spelade sina. Han berättade att hans pappa bodde i lägenheten bredvid. Sen blev jag yr, jag kunde inte resa mig och mådde illa. Jag satte mig på hans säng och sa att jag inte mådde bra och att jag ville gå hem. Han sa att jag skulle få gå, så småningom, sen våldtog han mig, samtidigt som han tvingade mig att sjunga min absoluta favoritsång, Bright Eyes med låten Going for the gold.

All kraft i min kropp försvann och jag var som förlamad, men väl medveten om allt han gjorde. Han slog mitt huvud mot väggen flera gånger och skrek ”sjung då för fan, din lilla fitta!” när jag grät. Och jag sjöng. Jag sjöng och jag grät och trodde att jag skulle dö. När han var klar tog han mig till min lägenhet, gick ett varv runt mina rum, och lämnade mig på golvet i hallen. Där låg jag i tre dygn utan att kunna röra mig. Jag polisanmälde.

Han sökte upp mig flera gånger efter det. Han stod utanför mitt fönster på dagar, kvällar och nätter, ibland hade han sällskap, en gång en golfklubba. Jag visste aldrig när han skulle dyka upp, så jag rörde mig bara längs med golvet. Jag hade ingen belysning i lägenheten, jag ålade mig fram som ett skadat djur, och sov endast korta stunder på badrumsgolvet med dörren låst. Det var mitt enda rum utan fönster. I köket fanns fönster, stora fönster, jag vågade inte ens ta mig dit för att öppna kylen. Jag åt ingenting. Jag var så rädd, så fruktansvärt rädd, och ensam. Tre veckor senare försökte jag ta mitt liv.

Det är 10 år sen nu. Jag har fortfarande säkerhetsdörr med dubbla lås och blir rädd varje gång jag hör steg utanför vår lägenhet, speciellt om stegen stannar. 

Tags: No tags

Comments are closed.