Jenny, 27

Det är många år sen det hände nu. 8 år sen. Jag var på backpackingresa med en kompis, och vi hade åkt på en tre dagar lång segeltur mellan vackra små öar med kritvita stränder som mötte det turkosa havet.

En kväll, när båten lagt till vid en sådan liten ö där vi skulle sova den natten så skulle det bli grillning med både personal och besättning. Det fanns en massa rom och cola, och jag drack och drack. Till slut började de flesta bli trötta och jag var sist kvar med personalen. Vi var alla väldigt fulla, och satt runt en lägereld och sjöng och skrattade. En i personalen satte sig bredvid mig och vi kysste varandra. Det kändes kul och spännande och alkoholen gjorde mig varm och glad.

Efter en stund gick vi till båten. Vid det laget var jag väldigt full och jag kommer inte ihåg så mycket efter det. Resten av minnena är som små flashar av bilder som dyker upp osammanhängande med stora luckor. Jag minns att vi kysstes. Lucka. Jag tror att jag somnade. Lucka. Jag minns att han låg ovanpå mig. Lucka. Jag vet att jag sedan kvicknade till, ensam i båten, och att mina trosor låg ovanför mitt huvud. Jag förstod inte riktigt vad som hade hänt. Jag var fortfarande full, och började må illa. Det var något som kändes konstigt, men jag förstod inte varför.

Så jag gick tillbaka till tältet och somnade bredvid min kompis. Dagen efter kände jag mig ledsen och skamsen. Anade att vi hade haft sex där i båten, men förstod inte varför? Jag var ju inte sugen på att ligga med honom! Det hade väl varit kul att hångla, men jag var ju inte tänd på honom. Antog att jag väl hade ”gått med på det” där och då, och skämdes lite. Kände mig ”slampig”. Men släppte det.

Flera år senare började jag tänka på det igen. Komma ihåg att jag faktiskt hade somnat. Jag sov, och jag ville inte ligga med honom. Men det sket han i. Han gjorde som han ville ändå. Det var ju en våldtäkt.

Jag har inte berättat om detta för särskilt många. Ett par stycken bara. Det känns konstigt, nu när det var så längesen. Idag är det inget jag tänker på så ofta. Men när jag gör det fylls jag av framför allt ilska mot honom för att han gjorde som han ville, och sket i mig. Men också av förvirring och skam för att jag inte riktigt vet hur allt gick till.

Comments are closed.

STÖD OSS

Du kan stödja oss på olika sätt. Genom att bli medlem, köpa gåvor i vår shop eller donera direkt på Bankgiro: 397-4870.

FÖRENINGEN STORASYSTER

Kungsholmsgatan 17B
112 27 Stockholm
kontakt@foreningenstorasyster.se

Organisationsnummer: 802465-2169