Isabelle, 22

Jag var i början av tonåren när han började skicka sms till mig med sexuella anspelningar, en äldre man som jag hade mitt högsta förtroende för. Den enda mannen i mitt liv jag såg som en förebild och som jag såg som min egen pappa efter att ha förlorat min riktiga pappa vid 2 års ålder. Han började fylla på min telefon med pengar för att kunna ha kontakt med mig, vi skrev ofta och mycket till varandra, om allt möjligt. Jag tyckte om att ha kontakt med honom, jag kände mig omhändertagen och trygg över att han fanns där för mig.

Smsen övergick till mejl, eftersom det var gratis. Mejlen var långa och många, och nu var det inte längre sexuella anspelningar, det var ren och skär text om sex, om hur han och jag skulle ha sex. Jag var 14 år gammal. För att klargöra vad han ville ha, vad han ville göra med mig, vad han ville att jag skulle göra med honom, så skickade han porrfilmer – i mängder.

En dag var vi ute i skogen och tränade. Jag hade nyligen blivit skadad på en tävling, så jag rehabiliterade med hjälp av honom. Han gjorde allt för att jag skulle bli bra igen, göra det som jag älskade mest av allt annat, vilket jag var oerhört tacksam för. Sedan kysste han mig, på munnen, och då föll min värld samman. Jag fick panik, tårarna började rinna, och jag började gå därifrån. Jag visste inte ens åt vilket håll jag skulle gå, så jag gick längre in i skogen, inte ens mot vägen hemåt. Han följde efter. Han ville att vi skulle gå en sväng, att vi skulle prata. Han berättade att han var förälskad i mig och att han inte kunde rå för det. Jag trodde alla sms, mejl, allt han hade gjort hittills hade varit ett skämt, att han skojade med mig och framförallt att det var normalt. Det var väl såhär det var att ha en pappa. Vi fortsatte gå och gick hem till mig där min mamma var, han förklarade hur bra det gick för mig, att jag hade blivit starkare och att jag skulle ta mig tillbaka och kunna tävla igen. Jag trodde jag skulle kräkas, jag var tvungen att låtsas som ingenting.

Han kallade och såg mig som sin dotter, samtidigt som han var förälskad i mig. Jag förklarade att jag inte hade sådana känslor för honom, men att jag såg honom som min pappa.

Han följde med mig på behandlingar hos kiropraktor, naprapat och sjukgymnast. Efter behandlingarna kunde han säga till mig eller skicka sms om att han var avundsjuk på att den personen fick ta på min kropp men att han inte fick det.

Han granskade mig på träningar, hur långt jag kunde få in bananen i munnen, hur vig jag var för att kunna göra vissa sexställningar. Han skrev sms under träningens gång där han kommenterade hur snygg jag var, hur snygga eller stora mina bröst eller rumpa var och att han ville smeka mig, att han ville göra vissa saker med mig. Han skrev att jag skulle raka mig, var och hur jag skulle göra det, att jag skulle ha ”hud som en säl”. Jag skulle vara len att ta på, len för honom att ta på.

När vi hamnade ensamma, även om det var korta stunder på träningar, tävlingar, hemma hos honom, ute, ja vart som helst, kunde han ta på mig. I hans hem kunde han stå och smeka mig på rumpan, vara på väg in med sin hand innanför mina byxor, när hans familj satt i rummet bredvid.

Det var sommaren när jag var 16 år gammal. Jag och hans dotter skulle sova över i deras stuga. Under kvällen gav han oss drinkar, de såg likadana ut, men skillnaden var att hennes innehöll saft och apelsindricka, mina innehöll vin och apelsindricka. Dottern gick och la sig tidigare, vi började meta på bryggan. Jag älskade att fiska. Han satt tätt intill mig, värmde mig med sin kropp.

Jag blev alltmer berusad. Det blev sent och han fick hjälpa mig in, hela min värld snurrade. Han bad mig att lägga mig på mage i sängen, han skulle massera mig. Han hämtade en bodylotion, bad mig ta av mig pyjamaströjan och började massera min rygg. Han började dra av mig mina pyjamasbyxor, nu blev jag lite nervös, skulle han massera benen också? Det gjorde han. Sen tog han av mig mina trosor och det knep sig i magen på mig. Han började fingra mig, bad mig att dra upp benen som jag knappt trodde var möjligt. Han bad mig vända mig om på rygg. Jag skämdes och det gjorde ont i hela mig, det var som att hela min kropp gick i lås. Jag var helt naken, kände mig utlämnad och ensam.

Han böjde upp mina ben och började slicka mig, och han bad mig stöna, frågade om det var skönt. Jag stängde av, helt. Jag bara kände inom mig att det här inte var okej, att det hade gått helt överstyr, men jag kunde inte göra något. Jag var som fast i min egen kropp. Det bokstavligen skrek i min kropp, men som inte kom ut, och med vetskapen om att dottern låg på loftet ovanför oss gjorde det hela ännu värre. Han kysste mig godnatt och gick upp och la sig. Jag kände mig äcklig, jag skämdes, jag ville bara därifrån eller helst av allt – låt mig dö.

Jag somnade, men vaknade upp mitt i natten. Jag hade panik. Jag gick ut och la mig på bryggan med både täcke och kudde, tänkte att vattnet som slog mot kanten skulle göra mig gott. Jag hade fel. Timmarna fram mot morgonen blev långa. Han kom ut, såg mig ligga där på bryggan och undrade vad som var fel. Jag bad honom köra in mig till land och det gjorde han. Jag kunde inte prata med honom. Jag skrev ett långt sms till honom att han aldrig någonsin får göra så mot mig igen. Aldrig någonsin.

Jag började må riktigt dåligt, ville ta mitt eget liv. Jag ville inte leva längre. Jag såg ingen framtid. Jag bar som en stor skam över mig, skämdes över min kropp, att jag hade tillåtit honom att gå så långt. Samtidigt tyckte jag synd om honom. Jag tyckte ju om honom som en pappa som jag inte ville vara utan, han brydde sig ju om mig. Jag anförtrodde mig till en person som såg att hela min värld hade rasat samman, som fångade upp mig innan det var för sent.

Utan min vetskap gjordes en anmälan till socialtjänsten, som i sin tur gjorde en polisanmälan. Förundersökningen lades ned och ledde inte till åtal – misstankarna ansågs inte vara ett brott. Han gick fri, han blev inte ens förhörd, och det kändes som att jag hade fått tagit straffet, för all framtid.

Det här är 6 år sedan nu, 6 år sedan det blev anmält. Jag lever än idag med känslan av att det är jag som är straffad och han som gick fri, när det borde vara tvärtom. Jag vill vara lycklig. Jag vill ha egna barn, en man som älskar mig, en egen familj. Men jag kan inte träffa en kille, jag kan inte hantera närhet och intimitet. Jag lever med ångest, har en snedvriden självbild och självförtroende. Det känns som att min kropp och min själ har använts som en leksak, en sexleksak, för att uppfylla en vuxen mans behov, när jag själv bara var ett barn. Men idag är jag vuxen och nu får det fan vara bra! Det här är mitt liv och jag ska göra allt jag kan för att ta mig vidare, för nu är jag på god väg i rätt riktning och jag kommer stå där en dag och känna mig FRI!

Comments are closed.

STÖD OSS

Du kan stödja oss på olika sätt. Genom att bli medlem, köpa gåvor i vår shop eller donera direkt på Bankgiro: 397-4870.

FÖRENINGEN STORASYSTER

Kungsholmsgatan 17B
112 27 Stockholm
kontakt@foreningenstorasyster.se

Organisationsnummer: 802465-2169