Claudia, 24

Jag var 15 år när jag blev våldtagen. Stupfull och helt försvarslös var jag. Likt förbannat trodde jag att det var mitt fel, speciellt när min bästa vän vände mig ryggen efter händelsen.

Jag höll tyst i två år om detta, självskadade mig på alla tänkbara sätt och led i tystnad. Tillslut lyckades jag med hjälp av en kurator och min moster att berätta för mina föräldrar. Deras värld brakade totalt, särskilt för min pappa.

Dom nästkommande 6 åren så åkte jag in och ut på psyket. Gjorde ett riktigt allvarligt försök till att ta mitt liv, och det var 15 minuter ifrån att jag lyckades, jag var så less på att inte få någon hjälp. Bara en massa mediciner men ingen terapi. Hade alla möjliga diagnoser, allt från bipolär till icke organisk psykos.

Men när jag tillslut fick komma till Kris- och traumacentrum så visade det sig att jag hade renodlad svår PTSD. Jag var inte bipolär, jag var inte psykotisk. Jag hade posttraumatisk stress och led av svåra mardrömmar där jag till och med slog min dåvarande sambo när han försökte väcka mig ur drömmarna, jag trodde ju att han var förövaren.

Livet vände efter 1 års terapi på kris och trauma, jag behövde inga mediciner, jag blev klar med min utbildning, jag började jobba och jag träffade min fina sambo.

20e september kommer alltid vara en svinjobbig dag, men idag kan jag hantera det. Det är snart 9 år sedan det hände, idag är jag fri. Fri från PTSD, fri från ångest. Ge inte upp ni där ute, det tar tid men det går att må bra igen.

Comments are closed.

STÖD OSS

Du kan stödja oss på olika sätt. Genom att bli medlem, köpa gåvor i vår shop eller donera direkt på Bankgiro: 397-4870.

FÖRENINGEN STORASYSTER

Kungsholmsgatan 17B
112 27 Stockholm
kontakt@foreningenstorasyster.se

Organisationsnummer: 802465-2169